1. Skapa en bra undersökning

Här går vi igenom grunderna för att skapa en enkätundersökning.

Avsnittet innehåller tre delar och allt material är fritt att dela och använda.

1. Utbildningstexter
   
2. En powerpoint:
   Skapa en bra undersökning, ppt Powerpoint, 1.1 MB.
3. Film:

Övergripande tema

En undersökning börjar med att det finns något du vill veta, som du inte redan känner till. Det kan vara något helt nytt eller att du vill undersöka om något har förändrats eller en reaktion på andra undersökningar.

Det här kan beskrivas som att undersökningen behöver ett övergripande tema eller en övergripande forskningsfråga. Sådana exempel kan vara:

• Vad vill medlemmarna i vår förening att vi ska ha för aktiviteter?
• Hur många är det bland personer med funktionsnedsättning som tycker att internet är svårt?

För att få klarhet i den övergripande frågan behöver du ofta ställa flera olika frågor. Det här kan beskrivas som att du ringar in din övergripande frågeställning för din undersökning.

Temat blir tydligare om du kan formulera din övergripande forskningsfråga.

Avgränsa din undersökning

För att inte din undersökning ska bli för spretig eller för omfattande kan du behöva sätta gränser för vad undersökningen ska innehålla. Om du vill undersöka många olika saker är det bättre att planera flera undersökningar än att klämma in olika ämnen i samma. Beroende på vad det är du undersöker är kan det ändå behövas många frågor för att belysa ditt ämne.

Ju bättre du kan avgränsa din undersökning desto lättare är det också för de personer som du vill ska svara att förstå vad undersökningen handlar om.

Du kan avgränsa din undersökning genom att

• ha ett tydligt tema
• bara fråga om det du inte redan vet
• bara fråga om det du verkligen behöver.

Konstruera frågor och svarsalternativ

En viktig del i att göra din undersökning tillgänglig för alla är att formulera begripliga frågor och svarsalternativ. Var noga med att bara fråga om en sak i taget. Formulera frågor enkelt. Misstänker du att en fråga kan vara svår att förstå så behöver frågan ibland kompletteras med en förklarande text.

Exempel: I en enkät om valdeltagande för personer med intellektuell funktionsnedsättning ville vi fråga om hur det är att förstå politiker när de pratar om politk. Vi formulerade frågan så här:

Hur är det att förstå politik och samhällsfrågor, när du lyssnar på vad politiker säger?

Sedan la vi till en förklarande text:

Med det menar vi hur bra det fungerar för dig att hänga med när någon pratar om politiska frågor.

Tanken med den förklarande texten är att den ska bidra till att göra frågan lite mer begriplig

Frågan ska inte i sig vara ledande, därför använder vi den neutrala formuleringen "Hur är det att..."

Att välja rätt sorts svarsalternativ

Det finns olika sorters svarsalternativ och de har sina för- och nackdelar:

• Alternativ där endast ett svar ska väljas.
• Alternativ där flera svar kan väljas.
• Gradering genom att sätta kryss eller siffror på en skala.
• Fritextsvar, där deltagaren kan svara med egna ord.

Den kan enklaste formen av svar är Ja/Nej/Vet inte. En fördel med sådana frågor är att den som svarar kan orka med att svara på många frågor.

Men ofta vill du kanske veta mer. I exemplet ovan om hur det är att förstå politiker hade vi alternativen:

• Det är alltid lätt
  
• Det är varken lätt eller svårt
• Det är alltid svårt
• Jag vet inte

Vi har märkt att det för många är lättare att svara på klart formulerade alternativ jämfört med att ha en skala från 1 till 5. Därför undviker vi skalor. Om vi använder skalor så behöver varje steg i skalan vara beskriven så att det går att förstå skillnaden mellan exempelvis 6 eller 7 på en 10-gradig skala.

Svarsalternativen behöver du också välja utifrån hur du tänker dig att du ska redovisa dina resultat. Vill du visa dina resultat i diagram så blir det svårare ju fler svarsalternativ du har till en fråga.

Ge också möjlighet till svar med egna ord. Detta kallas fritextsvar och är ett bra komplement till frågor med fasta svarsalternativ. Hur bra du än formulerar dina frågor och dina svarsalternativ så kan det finnas saker som den som svara vill berätta som inte täcks av dina frågor. Då är det bra att ge möjligheten till att svara med egna ord.

Genom att uppmana deltagaren att beskriva med egna ord kan du också få en djupare förståelse för ett problem och en känsla för hur det är som inte går att få fram annars. Via fritextsvar kan du få fram bra citat från deltagarna i din undersökning.

Ge möjlighet att lägga till via alternativet "Annat, ange vad". Har du en lista med svarsalternativ som deltagaren kan välja mellan så kan det ändå tänkas att deltagaren vill ange ett eget alternativ. Därför kan det vara bra att lägga till ett sådant alternativ i slutet av listan.

Ge möjlighet att svara "Vet inte". Det kan vara frestande att tvinga fram ett tydligt svar från deltagarna. Men många behöver en utväg från en fråga som de inte kan besvara. Då är alternativet "Vet inte" bra att ha med.

Testa din enkät

Hur bra du än gör din enkät så behöver den testas innan du skickar ut den. Detta kallas att göra en pilottest.

Välj ut en grupp personer som du vet brukar tycka att enkäter är svåra. När dessa personer säger att de tycker att enkäten fungerar bra så kommer de allra flesta andra också att göra det.

Faller ditt test väl ut och du inte behöver ändra någonting så kan personerna som svarar på ditt pilottest ingå i själva undersökningen.

Bakgrundsfrågor

Ofta behöver du ställa frågor om de personer som svarar på din enkät. Dessa kallas bakgrundsfrågor eller bakgrundsvariabler. Du behöver uppgifterna för att kunna beskriva vilka det är som har deltagit i din undersökning och för att kunna ta fram intressanta resultat. Du behöver också dessa uppgifter för att kunna jämföra med andra undersökningar. Vanliga bakgrundsfrågor handlar om

• ålder
• kön
• inkomst
• utbildningsbakgrund
• sysselsättning.

Men det kan också vara frågor av typen:

• Var i landet man bor.
• Om man bor i stad eller på landsbygden.
• Om man bor ensam eller tillsammans med någon.
• Om man har barn.

Vad vi vill säga med detta är att du behöver ställa de bakgrundsfrågor som du har nytta av för att presentera ditt resultat.

Om du vill kunna dela upp dina svar utifrån vilka funktionsnedsättningar eller diagnoser dina deltagare har så behöver du också fråga om det.

Även för bakgrundsfrågor så är svarsalternativen viktiga. Om du till exempel vill kunna redovisa hur det ser ut för personer som gått i särskolan så behöver det finnas ett sådant alternativ att välja vid frågan om utbildning.

Eftersom personer med funktionsnedsättning ofta har låga inkomster kanske du behöver andra inkomstintervall än vad som är vanligt. Och så vidare.

Ju mer du vet om din tänkta målgrupp och om din övergripande forskningsfråga desto bättre kan du förstå vilka bakgrundsfrågor du behöver ha med och vilka svarsalternativ som är relevanta för din målgrupp.

Insamlingsmetoder

För att en enkätundersökning ska vara tillgänglig för så många som möjligt så behöver du erbjuda olika sätt att svara. Vår grundtanke är att det är personen som deltar i undersökningen som ska välja sätt att svara. Du som genomför undersökningen ska erbjuda så många sätt som möjligt.

Vi rekommenderar att du försöker erbjuda dessa sätt att svara:

• Online, med en länk direkt till enkäten.
• Fylla i enkäten på papper.
• Telefonintervju.
• Uppsökande verksamhet, träffa deltagare där de själva befinner sig.
• Via teckenspråkig intervjuare eller teckenspråkstolk.

Ofta kan din enkät behöva kompletteras med ett förklarande bildstöd. Det är också bra att den som vill delta lätt kan få kontakt med en person som kan hjälpa till.

Det är också okej att personer som har svårt att svara själva tar hjälp att svara av någon som den personen litar på.

Ju fler sätt att delta desto fler personer har möjlighet att hitta ett sätt som gör att de kan vara med och svara.

Informationskanaler

För att hitta dina deltagare behöver du fundera på vilka informationskanaler som är användbara. Troligen behöver du använda en kombination. Vanliga kanaler är:

• sociala medier
• medlemsregister eller andra adressregister
• e-post
• tidningar, nyhetsbrev och webbplatser
• deltagare tipsar andra deltagare
• besök på platser där din målgrupp finns.

Att deltagare tipsar andra deltagare kallas också snöbollsrekrytering. Den metoden bygger på att det ät troligt att en person som ingår i din målgrupp känner andra personer i samma målgrupp.

Kan du få igång en kedja av personer som tipsar varandra så kan det fungera som en bra informationskanal.